3-årskris?

I går firade Han och jag tre år tillsammans. Och då slog det mig att all trötthet, ovilja att planera, allt krångel och allt annat kanske bara varit en sån där 3-årskris som det pratas om ibland.

Men jag tror att kriser är bra. Överhuvud taget ska man ta sig tid att känna efter. Innan man gifter sig.
På sistone har jag hört om flera av mina vänners vänner som skiljt sig efter bara 1-2 år. Inte för att jag klandrar någon för att kärleken tar slut, eller för att saker kraschar,men jag hoppas jag inte behöver vara med om det själv.

Äktenskapet handlar ju om att lova varandra evigheten. Men helt krasst är det ändå så att om framtiden vet vi inget. Faktum är att vi vet väldigt lite om oss själva också. Men en sak tycker jag man är skyldig, framförallt sig själv, men också den man planerar att gifta sig med: att tänka efter vad man vill just nu.

Kan man i nuet se sig själv tillsammans med den människan i framtiden så är det liksom bara att köra. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0