Ytligt igen...

I går tog jag vändan på stan. Hittade fantastisk foundation och concealer, precis vad jag ville ha. Dyrt blev det men snyggt. 

Mascara däremot... köp aldrig nåt ni läst er till ska vara bra. Förmodligen blev jag lurad av nån 14-årig modebloggare. Personen påstod att en viss mascare bara skulle vara sååå jävla bra. Det var den inte.

Borsten är typ 1,5 cm tjock och när man målar fransarna målar man därmed runt hela ögonen samtidigt. Pandalook here I come!

Och av namnet att döma skulle man få fransar lika snygga som lösögonfransar. Jag har snyggare fransar utan mascara än jag har just nu kan jag säga. De är helt spikraka, inte särskilt långa eller fylliga heller. Men vattenfast ska den tydligen vara. Så nu tar jag en gammal borste som är skitbra och använder i den nya mascarabehållaren. 

Orkar inte leta mer och lägga ut 200 spänn på nåt som ändå är kass...

 

 

 

Och jag ber om ursäkt över att jag är tråkig och bara skriver om såna här ytliga saker. Men jag får ju inte tänka på festen, då blir det lätt sånt här.

 

Nu ska jag nog tänka lite på hur jag ska klara av att inte gråta för mycket i kyrkan och öva på hur jag ska säga det där viktiga ordet: JA. 

 

 


Vad jag är dålig på sånt här...

Min bästa vän ska sminka mig inför bröllopet. För ett par månader sedan var vi och valde ut ögonskuggor och läppglans och såg till att köpa det i staden där hon bor.  Men så fick jag den stränga uppmaningen att "Foundation kan vi inte köpa än, du kommer bli solbränd och du måste ha rätt nyans, det får du köpa själv när det närmar sig".

 

Nu är problemet att vi bor 30 mil ifrån varandra och det här med inköpande av rätt foundation nu ligger ensamt på mina axlar. Sånt gör mig så sjukt nervös. Hur fasen ska jag veta vad som är bra? Jag kan ju fråga om hjälp med nyansen, men vad för konsistens borde jag efterfråga? Jag som typ brukar köpa en foundation på prov och sen använda den tills den tar slut tre år senare, oavsett årstid eller solbränna. Smink är liksom inte mitt specialområde.

 

Men jag gick in på Kicks igår och bad om hjälp. Det slutade med att en tjej stod och smetade klet i hela mitt ansikte med en smutsig pensel hon hade i bältet. Det såg kanske bra ut, vad vet jag? Men eftersom hon själv var spacklad a' la påskkärring så fick jag liksom inget jätteförtroende för tjejen i fråga. 

Men så ringde min väns ord i öronen att: "Du måste ha en jättebra concealer, det måste du verkligen" och då såg jag ju hur mina sedvanliga blåsvarta ögonringar lyste igenom och inte hade försvunnit av påskkärringens spackel. Så jag frågade om jag inte borde ha en concealer också? Jo, det kunde jag visst köpa en, sade påskkärringen och började smeta på ännu en gegga under ögonen. 

Jag kände dock fortfarande inget direkt förtroende, samtidigt som jag kände mig lika okunnig som innan. Till slut tackade jag snällt och bad om en lapp med namnet på produkterna hon använt innan jag gick därifrån. När jag mötte min blivande man efteråt tyckte han jag såg konstig ut.

"Du har vita ringar under ögonen" konstaterade han.

 

Nu är fråga om det är bäst med svarta eller vita ringar?

 

Åh gud vad jag hatar att jag måste bege mig ut igen och göra samma sak idag och hela nästa vecka om jag inte hittar nåt som känns bra. 


Skor...

Jag har ett par fina skor som jag köpte för nästan ett år sedan. De var rätt dyra och av fint märke. Tänkte ha dem på bröllopet, dels därför att de är fina, dels för att jag redan lagt mycket pengar på dem och bara använt dem två gånger (dock utan att få alltför ont i föttterna vilket jag alltid får av finskor annars).

 

Men nu börjar jag bli skeptisk. Min klänning kommer ju vara lite 50-tal. Och de skor jag har är kanske inte klockrena 50-tal. De är i och för sig väldigt fina och skulle säkert passa, men ett par skor där tån är öppen skulle nog vara ännu finare... 

 

 

En annan sak är att jag ju inte vill lägga ut för mycket pengar på det här bröllopet (yeah right, det kostar redan en halv förmögenhet i mina mått mätt) och då vore det väl onödigt att köpa skor när jag redan har ett par?

 

Fast... det här är väldigt billiga...

 

 

Bild: Skopunkten 

 

 

Det är väl dock lite väl risky att köpa nya skor två veckor innan bröllopet, då hinner jag ju inte gå in dem och kommer bara få skavsår. Eller?

 

 

Eller så går jag på originaltanken om ett rock-bröllop och väljer de här sjukt snygga kängorna. 

 

 

Bild: have2have

Word - I hate it

Fattar inte varför jag började göra vårt festprogram i word. Det finns knappast något mer värdelöst program för ändamålet. Men nu har jag börjat och får väl stå mitt kast. Har bara hunnit sitta en timme ikväll efter sent jobb men ger redan upp för att all text hoppar omkring helt okontrollerat. 

 

Har dock haft lite roligt. Härom veckan var svärmor här och efterlämnade en hel påse med fotoalbum. Jag har fotograferat av några av bilderna och nu sitter jag och skrattar åt hur underbart snygg min blivande make var en gång i tiden. Fram till femårsåldern var han ett riktigt ängelbarn med sina ljusa lockar och ljusblå blick. Men sedan gick något snett. Haha! : )

Fast det roligaste är att jag vet att jag har lika gräsliga bilder av mig själv som tioåring. Ska upp på vinden och leta reda på mina  album imorgon och jag kan nästan slå vad om att jag hittar bilder där vi ser syskonlika ut.

Jag konstaterar att modet under tidigt 90-tal gjorde inte direkt sitt för att förbättra ens redan lönnfeta, flesiga uppsyn. 


Anemoner!

Ville bara få det sagt, att jag nu tagit reda på vad för blommor det äri den andra buketten uppifrån, här nedan. Det är anemoner. Så nu vet jag att anemoner och pioner tycker jag om. Såg just en pion-bukett på teve som också var väldigt söt. 

Men växer pioner och anemoner så att man kan få tag i dem i slutet av juli?

B - vet du?

 

Bild:http://rostigarosor.blogspot.com

 

 


Blommor igen

Jag verkar ha fastnat för vita och ljusa blommor.
Det är inte nödvändigt att det blir just så, men det råkar vara vad jag hittat just i dag.
Jag lägger ut dem här så att min vän B kan titta och få fantastisk inspiration och själv komma på underverk : )  när hon sedan ska hjälpa till att komponera min bukett.
Här finns det en fin bukett till exempel.
Och här nedan:
Bild: Thorsen photography
Den här tycker jag är helt fantastisk. Men vad är det för blommor? Någon som vet?
Bild: (har inte hittat fotografens namn, men länkar till bloggen där jag fann den)
Men den här nedan borde det i  alla fall vara pioner i.
(c) Generation photography, The knot
I den här nedan gillar jag de gröna inslagen väldigt mycket. Den är dock på tok för stor.
(c) S West Studios- The knot
Den här nedan är jag helt kär i. Jag skulle kunna göra rätt mycket för att ha en sån bukett. Fast mindre. Den är så mystik-romantisk på nåt sätt.
Bild: Photography: Kym Skiles of  f8Studio 

Dukning...

Just nu håller jag på och dukar. På en sittpall i vardagsrummet. Det ser väldigt lustigt ut, en bild kommer senare.

 

Velar hit och dit om hur vi ska duka. Hade en idé om att ha placeringskort instuckna i gaffeln vid varje tallrik men i realiteten såg det inget bra ut. Så nu måste jag ta en paus och lusläsa den här bloggen i gen, för där finns det så mycket fint.

 

Hittade också en beskrivning på hur man gör egna korthållare, men vet inte om jag orkar göra 53 stycken...


Fåniga caketoppers

En av mina allra bästa vänner befinner sig i USA. Men hon kommer hem ungefär en vecka innan bröllopet. Ändå verkar hon bli helt galen av att hon inte kan vara här och hjälpa mig att planera. Så hon ber om uppgifter som går att göra på distans.

Hittlls har jag bara kommit på en ynka liten uppgift: att hitta fåniga brudpar att sätta på vår tårta. 

 

Först bestämde vi nämligen att vi inte skulle ha det, det känns liksom för fånigt. MenOM man nu hittar nån som kan vara lite komisk och annorlunda kunde det kanske vara en kul detalj, även om det inte känns som ett måste. 

 

Hur som helst har min fina vän hittat en hel hög med lustiga caketoppers (som det ju heter på engelska). Det verkar vara populärare i USA att ha originella sådana än vad det är i Sverige. 

 

Om det inte var så att jag är både rädd för och motståndare till vapen hade den här säkert varit kul till exempel.

 

 

 

 

Eller den här, för det upptagna mobilpratande paret kanske?

 

 Vi får väl se hur det blir, om vi har något brudpar överst på vår tårta. Jag har inte hunnit diskutera det med Honom än. 

 

Men hur som helst ska min vän förbereda sig på, att så fort hon kommer hem till Sverige igen ska hon få vara som Vänner-Monica är när Phoebe ska gifta sig. Då lämnar jag över allt ansvar till henne : )


Blommor igen...

Jag hittade en bild på en blogg som har likheter med mina tankar om buketten. Skillnaden är att jag vill ha gräddvita nejlikor och i stället för ägg och fjädrar vill jag ha mörkt mörkt röda rosor nedstuckna. Och så alla möjliga sorters gröna blad runt om, kanske något som slingrar sig över...?

Men jag är inte riktigt klar med de här funderingarna än...



Bild: http://johannadesign.blogspot.com/

En underbar bukett...

 

 


Om att tappa fokus...

När vi började prata om bröllop bestämde vi att vi ville ha det enkelt. Kanske på en loge, med buffé där folk fick stå och mingla med sina tallrikar. Vi pratade om papperstallrikar och att låna ihop lite stolar och sånt. 

 

Häromdagen började vi nästan gräla för att vi hade olika syn på vad vi skulle ha för slags servetter.

 

Det känns som om vi har glömt av vår ursprungsidé lite grann, eller hur? : )

 

 


Ringen!

Nu är ringen klar. Och hämtad. Hjärtat slog lite svagt och ojämnt innan guldsmeden tog fram den ur asken, men nu känner jag mig lugn. Den blev fin. Jättefin. Och lite unik tror jag.

Tänker dock inte lägga ut någon bild här, utan jag planerar att gå och spreta med fingrarna hela bröllopsdagen så att folk får titta då. Någon överraskning ska det väl va!

 

Guldsmeden hade gjort ett jättefint jobb, men tänkte gifta bort mig med någon annan eftersom han stavat Hans namn fel. Det gick dock lätt att åtgärda.

Bra att veta ifall man vill gifta om sig : ). Nej, det där sista var ett dåligt skämt, förlåt.

 

Jag har i alla fall en ledig dag i dag och passar på att göra ärenden och fixa saker.

 

Nyss bokade jag tid hos frissan en vecka innan bröllopet för att jag ska vara nyklippt och nyfärgad. Funderar även på att göra slingor i olika nyanser för att få lite liv i manen. Detta bör dock diskuteras med min vän som fått hela ansvaret för smink och hår till hennes egen stora förskräckelse. Jag vet dock att hon kommer göra ett toppenjobb.

 

Jag har dessutom hunnit kollat tårtor på ytterligare ett bageri. De föreslog att vi skulle göra tre 20-personers tårtor. Priset skulle bli knappt 20 kronor per bit, något jag kände mig nöjd med. Men hur stora är 20-personerstårtor? Och vad behöver vi för fat till sådana?

 

Nu ska jag få i mig lite lunch och sedan fortsätta göra viktiga grejer så att jag verkligen inte slappar till mig på första lediga dagen efter sju jobbade : )

 

 

 

 


Blommor

Egentligen vill jag ha en handplockat bukett. Hade det bara fungerat så skulle vi gift oss ungefär vid den här tiden på året.

Då skulle jag haft mina favoritblommor i handen:  vitsippor.

Men nu blir det inte så och då får det förmodligen bli köpeblommor eftersom inte så mycket växer i slutet av juli. 

Jag vill ha en liten bukett. Men har inte bestämt mig för blommor eller färg riktigt.

 

Från början tänkte jag att det skulle vara jätteröda blommor.
Sen fick jag för mig att jag ville ha en med ljusa rosor.
Fast helst en ganska liten bukett.

 

 


Lite fix och lite gråt

I helgen har tankarna verkligen snurrat om det här med bröllopet. Jag kommer bara på mer och mer saker som ska göras, fler detaljer att hålla ordning på. Men vissa saker har också fixats. Jag var i Göteborg hos en av mina bästa vänner och vi passade på att provsminka mig. Sedan köpte vi ögonskuggor och läppglans. Det jobbiga är, och som jag inte alls tänkt på förut, att man till exempel inte kan köpa foundation förrän i sista minuten, för att få rätt ton. Jag hinner kanske bli lite solbränd till exempel och det vore ju synd om jag är blek i ansiktet och brun över resten av kroppen.

Ju fler saker som är avklarade så tidigt som möjligt, desto bättre. Nu är jag i alla fall glad att lite av sminket är inköpt. Och jag har hittat papper till trycksakerna, till och med kuvert till tack-korten.

Fick lite tips från ett proffs om det här med viner till maten också. Nu måste vi bara bestämma oss för buffén, men Han och jag verkar aldrig få någon tid tillsammans då vi har tid och ork att bestämma. Jag hoppas på att den här veckan blir lite lugnare.

När jag var i Göteborg fick jag förresten också höra två av mina bästa vänner sjunga sångerna som vi ska ha på vigseln. Och jag fattar inte hur jag ska klara av den där bröllopsdagen när jag grinade bara av att höra dem sjunga hemma i deras tevesoffa.

Jag såg klänningen...

Egentligen hade jag bestämt mig för att inte berätta så mycket om klänningen jag har tänkt att ha på mig på själva dagen,  för att det skulle bli överraskning för dem som kommer på själva bröllopet.
Men så såg jag en bild på ett brudpar där bruden har lite samma stil på klänning som jag tänkt mig. Tänk bort det röda och ersätt med svart bara...

Klänningen

I går, en helt vanlig måndag, hade både Han och jag ledigt från jobbet. Så då passade vi på att fixa lite saker. 

Först åkte vi till Kumla, där jag tidigare pratat ring med en guldsmed. Jag vet att man borde jämföra med olika butiker och så för att få bra pris, men jag orkar  inte ödsla tid på sånt där. Och i Kumla hade tjejen verkligen fattat mig på en gång, något som jag tycker bör premieras. Så det besöket slutade med att jag beställt en ring till mig. 

Från början var både Han och jag överrens om att på bröllopet ska både mannen och kvinnan byta ringar med varandra, inte som i amerikanska filmer. Men nu, när vi tittade på vad som skulle kunna passa till våra förlovningsringer tyckte Han att det blev för mycket med en ring till. Så nu blir det så att jag får en ny ring men inte han. Jag tror dock att vi tänker växla ringar ändå under själva vigselakten. 

 

Efter Kumlaturen åkte vi och kollade på kyrkan som vi bokat. Kanske bör man kolla in kyrkan innan man bokar den, men det hade vi inte haft tid med. Jag som egentliten aldrig tänkt mig att jag ska gifta mig i kyrkan kan väl inte riktigt se mig själv framför mig knäböjandes framför altaret.

Vi har ju pratat om att ha vigseln utomhus, men det är bra att ha en kyrka utifall det regnar. Dessutom vet jag att musik blir vackrast inomhus. Och det går ju inte spela orgel utomhus, och det är ju synd att missa... 

 

På eftermiddagen tog vi tag i problemet med att jag änn inte hittat något att ta på mig den stora dagen. Så vi åkte till Degerfors som sägs ha ett av Sveriges största brudklänningsbutiker. När jag började förklara ungefär vad jag vill ha, konstaterade damen i butiken på en gång att "du ska ju sy upp en klänning, du som vet vad du vill ha". Och så blev det. 

Ett par små sömmerskor, som måste vara tvillingar för jag såg ingen skillnad på dem, tassade runt och tog alla möjlig mått på mig. Jag förklarade så gott jag kunde och det kändes som att de förstod. Innan mitten av juni hade de inte tid att börja med den, på grund av massa studentklänningar som skulle sys, men sedan får jag väl åka dit en eller ett par gånger till. Det är en bit bort, men just nu känns det som att det är värt det. 

 

Vi hade planerat att hinna fixa mer saker, som att bestämma mat och så, men efter Degerforsresan var vi båda helt slut, mest på grund av tröttande pollenallergi, men nu känns det ändå som att vi är på god väg. 

 

 


Bröllopsklänning

I helgen har jag tagit mina första steg i en brudklänningsaffär. Det var läskigt. Inte lika otäckt som jag trodde, men det var inte världens roligaste upplevelse heller. För att klara av det har jag samlat modet länge, och passade på när jag hade en av mina bästa vänner på besök, så att jag skulle få stöd och råd.

I dörren möttes vi av en barsk kvinna som beodrade oss att ta av oss skorna eller ta på såna där blåa tossor ovanpå. 

Sedan fick man knappt röra vid klänningarna utan fick bestämma vad man ville se först. Jag kände mig som att jag kom till ett annat land, där ingen talade mitt språk. Jag stammade fram att "jag är ute efter en brudklänning, men jag vet inte vad jag vill ha, bara vad jag inte vill ha". Damen i butiken var ändå snäll och uppmuntrande och sade att det var ju alltid något. Så började hon visa en massa hiskeligt fula saker med rysch och pysch och draperingar. Tillslut fick hon fram ett par som jag inte kräktes av och så fick jag kliva in i ett gigantiskt provrum där man fick dyka in i klänningarna medan damen hjälpte till att få den på plats.

De var visserligen i fel storlek, precis som jag hade befarat, men de var så fiffiga i affären att det inte spelade någon roll. De band ihop klänningen i bak så att man fick se hur den såg ut framifrån ändå. Det var snällt gjort och jag kände mig inte som den elefant jag befarat att jag skulle vara. 

Jag hittade ett par klänningar som var helt okej. I alla fall om man bytte ut strassband i midjan mot ett svart band under bysten och sydde upp längden till vadlängd på framsidan och behåll lite längd på baksidan. Men jag vet ändå inte, det har ju liksom aldrig varit min intention att ha en sån typisk klänning.

Men visst sitter de bra, och man ser ju väldigt fin ut i en klänning för 5000 i jämförelse med en för 500 (som jag senare provade i en annan affär). 

Men det var ändå som att leva i en annans flickdröm.

Resten av helgen har jag och vännen surfat efter klänningar och jag har i alla fall kommit på ungefär hurdan modell jag vill ha. Så nu ska jag leta sömmerska och se om jag hittar någon jag klaffar med. Och så gäller det att lära sig rita, så att man kan förklara vad man vill ha.

 

Nåt sånt här var det jag provade, fast vi nålade upp klänningen där fram och satte ett brett svart band under bysten istället för all strass.

 


Känslan



Det finns en jättebra sida där det ofta dyker upp coola brudpar och som jag brukar hålla koll på. Nedan kommer lite bilder och länkar till sånt jag gillar eller sånt som har rätt känsla.

Jag gillar 20-talsstilen och känslan och färgtonen i bilderna. Killens kläder är såå snygga. 

Här gillar jag mest den gamla känslan i bilden, kanske inte så mycket kläderna.



Hon har så fin klänning. Och så tycker jag om floret. Hans rockabillystil är så fin också.



Apropå kläder...

Jag skrev ju nåt om vilken stil det är jag letar efter hos min klänning. Och så idag när jag var på shoppingrunda sprang jag rakt på märket som står för precis de där sakerna.

Odd Molly Så klart!

Nu gäller det bara att Molly ser till att producera en massa klänningar, blusar och kjolar framöver.

Den här kjolen till exempel. Eller nåt liknande.



Fler fula klänningar i brist på snygga

 Ingen av de här är fina till exempel.
 Här har de till och med försökt få modellen att se ut som om hon tycker om klänningen fast man ser hur ful hon t ycker den är.

 Den här är verkligen jätteful men kostar ändå 10 000 spänn. Jag fattar inte!? 

Tidigare inlägg
RSS 2.0